Olof Lundh

Därför gillas jag inte av Zlatan

Olof Lundh är fotbollsexperten som älskar att utmana och ifrågasätta – framförallt det som händer utanför det gröna fältets sidlinjer. Hans första bok ledde till att den lilla klubben Åsebro IF fick sina rättmätiga pengar från storklubben IFK Göteborg efter fem års kamp. Nu är han aktuell med en ny bok där han skildrar makten, pengarna och tystnaden i svensk klubbfotboll. I den här intervjun berättar Olof Lundh om sin egen karriär, bråken med Zlatan, om Janne Anderssons prestigelöshet, fotbollsspelares spelberoende och självfallet vad han tror om de svenska möjligheterna i fotbolls-VM som står för dörren.

Om en dryg månad bänkar sig miljontals tv-tittare för att följa Sveriges första gruppspelsmatch i fotbolls-VM där Sydkorea står för motståndet. Det innebär samtidigt högtidsstund för TV 4:s fotbollsexpert Olof Lundh som på plats i Ryssland kommer att följa och analysera mästerskapet i den sport som han älskat sedan barnsben.

Hur ser din egen fotbollskarriär ut?
– Den är begränsad, lite korpfotboll och som högst spel i division 6. Jag spelade mest handboll när jag var yngre, i Lugis ungdomslag. Men jag spelade hellre än bra och var inte särskilt framträdande. Å andra sidan konkurrerade jag med namn som Pelle Käll, Axel Sjöblad och några till som blev landslagsspelare med tiden.

Var kommer ditt starka fotbollsintresse ifrån?
– Jag vet inte riktigt, det har bara funnits där. Kärlek är svårt att förklara.

Du har jobbat en hel del i krogbranschen, hur kom det sig och vad gjorde du för någonting?
– Det började som extrajobb när jag studerade i Lund. Först extraknäckte jag som bartender, sedan drev jag rockklubb och restaurang. Till slut tröttnade jag på att jobba när alla andra var lediga och jag hade aldrig några ambitioner att jobba i krogbranschen hela livet. Jag skulle bara komma på vad jag ville bli och det stod mellan Journalisthögskolan eller Handelshögskolan. Varför det blev journalistbanan vet jag inte riktigt, men jag har alltid haft ett stort intresse av media och att lära mig om sport via tidningar. Det var också något min pappa uppmuntrade när jag var ung.

När du började på Journalisthögskolan, var det med målsättningen att bli fotbollsexpert på något etablerat mediaföretag eller hade du helt andra ambitioner?
– Min enda ambition var att få ett jobb. Jag har heller aldrig sett mig som någon expert på fotboll som kan beskriva löpvägar och så vidare. Det har varit tillfälligheter och tur som gjort att jag hamnat där jag hamnat.

Vilken är din största framgång i yrkeskarriären?
– Det var efter att jag kommit ut med min första bok ”Vad jag pratar om när jag pratar fotboll” som hjälpte Åsebro IF att få sina rättmätiga pengar av IFK Göteborg efter försäljningen av Sebastian Eriksson till Cagliari. Det var nästan en miljon kronor som höll på att dribblas bort. Att hjälpa till så att saker blir rätt är för mig det journalistiska uppdraget.

Landskrona Bois och Leeds är dina favoritlag, vad har dessa båda klubbar för gemensam nämnare?
–Att jag håller på dem och att båda haft det tungt på senare år. Min pappa är från Landskrona och som sexåring fick jag en Landskrona Bois-tröja som jag var mäkta stolt över, sedan blev det den klubben. Det är egentlige samma sak med Leeds. Jag var i London som nioåring och köpte på egen hand en Leedshalsduk, vet inte varför det blev den. Sedan har det plågat mig i över 40 år…

Du och Zlatan har haft ett speciellt förhållande till varandra genom åren, hur är er relation i dag?
– Det vet jag inte eftersom vi inte har träffats sedan EM 2016.

Han har vid några tillfällen uttryckt sitt ogillande mot dig, varför?
– Det ska du egentligen fråga honom om. Att jag i en krönika i tidningen Café skrev att både media och fotbollsförbundet tassade på tå för honom tror jag är anledningen, samt att han inte har gillat de frågor som jag ställt till honom.

Har svenska journalister varit för undfallande i sina skriverier om Zlatan?
– Som jag upplever det har vi i media inte klarat den vanliga balansen mellan att både våga vara kritiska och samtidigt hylla honom för den fantastiska fotbollsspelare han är.

Om han mot förmodan skulle finnas med i VM-truppen, hur skulle du reagera på det?
– Helt okej för mig, förutsatt att han är motiverad och kan anpassa sig till de nya förutsättningar som gäller i landslaget under Janne Andersson ledning.

Är Sverige starkare som lag utan sin mångårige galjonsfigur?
– Väldigt svårt att säga eftersom det här landslagets spelstil har byggts upp utan någon riktig stjärna. Erik Hamrén ville få ut så mycket som möjligt av Zlatan och anpassade spelet därefter.

Om vi tittar på den som har yttersta ansvaret för landslaget, förbundskaptenen Janne Andersson, och jämför med företrädaren Erik Hamrén, vilka är enligt dig de stora skillnaderna mellan dessa herrar i sättet att se på fotboll och ledarskapet?
– Om vi börjar med ledarskapet så är Janne Andersson prestigelös. Han vågar jobba i team och fördela ansvaret, medan Hamrén var den som ville ha fullständig kontroll. Bästa exemplet på Janne Anderssons prestigelöshet var när han plockade in Lars Lagerbäck som assisterande. Han löpte då risken att Lagerbäck skulle få äran om det gick bra, men det struntade Andersson i. Spelmässigt så är det som jag svarade på förra frågan, Hamrén gick all in på Zlatan för att få ut max av honom. När Zlatan inte lyckades var det inte någon annan som vågade kliva fram. Nu är det ett landslag utan en fixstjärna som lyckats bra tack vare det kollektiva tänkandet. Janne Andersson har också varit mer noggrann med att bygga bakifrån och ha ett stabilt försvarsspel.

2016 gav du ut din första bok ”Vad jag pratar om när jag pratar fotboll” och vad jag förstår blev den upprinnelsen till din nyligen utgivna bok ”Allsvenskan enligt Lundh” som handlar om pengarullningen i Allsvenskan och spelet bakom kulisserna. Hur kom boken till och vad är dess syfte?
– Jag fick in ett tips efter första boken som jag följde upp och sedan kom boken till efter hand. Det jag framförallt vill belysa är saknaden av öppenhet i svenska fotbollsklubbar. Det finns ingen offentlighetsprincip och inte samma redovisningsskyldighet som till exempel ett börsbolag har. Inte ens medlemmarna har insyn och därför kunde till exempel IFK Göteborg sälja Kamratgården utan att någon visste om det. Här tycker jag att fotbollsförbundet måste få till en förändring och mer transparens kring föreningarnas ekonomi.

Tycker du att media är för ytliga i bevakningen av nationalsporten, att man inte vågar granska ekonomin i föreningarna?
– Ytliga tycker jag är fel ord, jag tycker det är ganska bra bevakning, utom när det gäller ekonomi. Men det är heller inte så lätt eftersom det inte finns någon offentlighetsprincip. Sedan är de flesta sportjournalister mer intresserade av att skriva om vad som händer innanför linjerna än utanför.

Vi hör ofta om korruption på hög internationell nivå inom fotbollen, hur ser det ut i Sverige?
– Inte så att pengar flyttas i resväskor, men visst förekommer det vänskapskorruption där man håller varandra bakom ryggen. Som i fallet med Åsebro IF och IFK Göteborg som jag skrev om i första boken. Det finns säkert flera liknande fall.

Fanns det något som du själv häpnade över när du jobbade med din senaste bok?
– När jag intervjuade Babis Stefanidis som berättade om sitt spelberoende. Det finns många elitspelare som är spelberoende, det är ett allvarligt och galopperande problem. Men det är inte så konstigt eftersom spelarna ofta har gott om pengar, har gott om tid och rör sig i miljöer där det förekommer spel och en jakt på att vinna. Samtidigt hänger allting ihop eftersom både klubbar och förbund sponsras av spelbolagen och även medier tjänar pengar på att det annonseras för spel. Men det är en oroande utveckling när fotbollsspelare blir beroende och det ökar samtidigt risken för att de utsätts för påtryckningar som leder till matchfixning.

Det finns de som anser att kvaliteten på Allsvenskan inte alls hänger med de andra europeiska ligorna, vad tycker du?
– Allsvenskan ligger på rankingplats 22 eller 23 bland de europeiska ligorna, vilket beskriver kvaliteten. Men jag tycker ändå allsvenskan håller bra nivå om man ser till publikintresse och inramning av matcher.

På tal om Allsvenskan, FK Östersund överraskade i Europa League, var du lika överraskad som alla andra att ett lag från Norrland kunde bita ifrån sig så bra mot kvalificerat europeiskt motstånd?
– Ja, jag var överraskad och tycker den resa klubben har gjort är riktigt häftig, sett till dess förutsättningar.

Nu drar det ihop sig till fotbolls-VM i Ryssland. Har du några synpunkter på värdnationen, sett ur ett politiskt perspektiv?
– Jag har självklart politiska åsikter, men jag tycker inte det finns anledning att bojkotta ett mästerskap så länge svenska företag som Ericsson och IKEA finns i landet. Det är snarare ett systemfel när FIFA låter länder som Ryssland och Qatar arrangera ett VM.

Vilka förhoppningar har du på VM 2018?
– Ett VM är alltid speciellt och det var både överraskande och roligt att Sverige lyckades ta sig dit. Det ska bli spännande att följa landslaget och man kan överraska igen, även om man har svårt motstånd i gruppspelet.

TIO SNABBA FRÅGOR TILL OLOF LUNDH OM ÅRETS FOTBOLLS-VM I RYSSLAND:
Vilka nationer kommer att mötas i VM-finalen?
– Jag tippar att Tyskland går dit och får möta Brasilien.

Vad blir slutresultatet?
– Jag tror Tyskland vinner, men siffrorna vågar jag inte tippa.

Vem blir VM:s skyttekung?
– Kanske Thomas Müller, som jag själv är svag för, eller Lionel Messi.

Vilken nation tror du kan överraska?
– Varför inte Sverige? Annars tror jag Iran är ett lag som också kan överraska.

Vilken nation kan floppa?
– Jag har frågetecken för Frankrike. De har många individuellt duktiga stjärnor, men de får inte ihop helheten riktigt.

Hur går det i Sveriges gruppspelsmatcher?
– Förhoppningsvis slår de Sydkorea, men jag tror de får stryk mot Tyskland. Sedan tror jag att oavgjort mot Mexiko kan räcka för att gå vidare. Eller att de slår Mexiko, som dock är svåra eftersom de gått till slutspel i sex utav åtta VM-turneringar.

Hur långt tar sig Sverige i turneringen?
– De åker ut i åttondelen mot Brasilien.

Vilken är Sveriges viktigaste spelare?
– Emil Forsberg i sin offensiva mittfältsroll.

Vilken svensk spelare tror du kan överraska?
– Jag hoppas att Ken Sema får chansen och att han tar den.

Hur skulle du fira om Sverige vann VM-guld?
– Det vet jag inte riktigt, jag skulle i alla fall bli fruktansvärt chockad. Eftersom jag befinner mig i Ryssland får väl firandet bli på Röda Torget.

FAKTA OM OLOF LUNDH
Gör: Journalist och krönikör på TV4, Dagens Industri, C More och Fotbollskanalen där han även bloggar och har en Podcast. Har skrivit boken ”Vad jag pratar om när jag pratar fotboll” och är nu aktuell med bok nummer två som har titeln ”Allsvenskan enligt Lundh”.
Född: 1966 i Lund.
Bor: Stockholm.
Familj: Två barn.
Fritidsintressen: Inga.
Bästa egenskap: Vet inte, kanske att jag jobbar mycket.
Sämsta egenskap: Många. Att jag alltid vill ha rätt är en…
Sådant som gör mig glad: Fint väder.
Sådant som gör mig rädd: Att det ska hända mina närstående något.
Dold talang: Ingen vad jag vet, i så fall har jag dolt den för mig själv.
Yrkesmeriter: Utsågs 2015 till Årets Sportjournalist i Sverige. Fick 2016 Per Wendelpriset som Årets Nyhetsjournalist.

« Gå tillbaka

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår